Kyrkorna
Senast uppdaterad 07.10.2010 09:45
År 1783
Året är 1783. Prosten Gabriel Aspegren står på gårdstunet vid Rosenlund och tittar ut över sina domäner. Han är ganska nöjd med det han ser och hör. Från den stora stenladugården hörs ljud av kor, hästar och småboskap. Och tjänstefolket skyndar som bäst iväg till kvällssysslorna. prostens tankar går till den församling han har ansvar för. Redan på 1300-talet omtalas hans företrädare i ämbetet, prostarna i Pedersöre.
Nattvardskalken i kyrkans sakristia bär årtalet 1429 och storklockan som ringer samman till gudstjänst årtalet 1488. Allt detta vittnar om ett fungerande gudstjänstliv i nejden redan under den katolska tiden. Reformationen ställde ökade krav på predikan och undervisning på folkets eget språk.
Trängseln i medeltidskyrkan blev allt mera olidlig, särskilt under böndagar och större högtider. 1760 tog prosten initiiativ till en utbyggnad av kyrkan, men först denna höst kom de godkända ritningarna från Stockholm. Under väntetiden hade trängseln i kyrkan något lättat, sedan man byggt en läktare till. Dessutom hade byggandet av kapellkyrkor fortsatt under 1700-talet bl.a i Esse, Evijärvi och Purmo. I Larsmo var man just i färd med att påbörja byggandet av en kapellkyrka.
Prosten hade naturligtvis ingen aning om att det kring kapellkyrkorna snart skulle bildas självständiga Församlingar. Lika litet kunde han ana att några av dem i slutet av 1900-talet igen skulle söka närmare samarbete genom att bilda Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet.
Läs mera om kyrkorna under respektive församlings hemsida.
